Med sjuka barn här hemma blir det en hel del sagoläsande. Mysigt, tycker jag. Därför tycker jag att det passar bra med ett barnbokstips. Det var ett tag sedan nu. En av favoriterna här hemma just nu är Leni blir en bebis av Emma Adbåge. Jag har tidigare berättat om Leni i detta inlägg.
En dag händer det något märkligt med Leni. Hon kan inte klä sig och inte kissa på toaletten. Hon kan bara krypa, för hon har glömt hur man går. Till frukost kan hon bara dricka ur bebisflaska och äta i mitten på mackan. Plötsligt kommer Leni på vad som har hänt. Hon har blivit en bebis. Precis som sin lillebror. Men det verkar Lenis pappa ha svårt att förstå.
I slutet av boken kan Leni helt plötsligt springa hur fort som helst. "Kan bebisar springa? frågar pappa. - Jag är ingen bebis längre, säger Leni. - Nu är jag en häst!" En skön vändning som man som förälder till en (snart) 4-åring känner igen. Precis som i Leni är ett sockerhjärta handlar denna bok om att man ibland vill vara liten och ibland vill vara stor. I Leni blir en bebis drabbas Leni av lite syskonsvartsjuka och kanske känner att den nya bebisen tar lite väl stor uppmärksamhet från mamma och pappa. De allra flesta storasyskon får nog en släng av svartsjuka då en ny liten bebis kommer. Och visst kan det bli så att man som förälder helt plötsligt behandlar det äldre syskonet som så mycket äldre än vad de i själva verket är. Och kanske ställer man som förälder lite för höga krav på det äldre syskonet. Ibland hör jag mig själv lite väl ofta säga: "Du som är så stor nu..." och "Du som är storasyster kan ju..."
Isabelle har flera gånger frågat efter Lenis mamma och hon har själv kommit fram till att hon nog är på jobbet. Pappan i boken har en avslappnad stil och hemmet är så där småbarnsstökigt med leksaker och smulor överallt. Det är ju skönt att verklighetens föräldraledighet även skildras i barnböcker. Bilderna är, som väntat, helt fantastiska. Tror att jag är mer fascinerad av bilderna än vad Isabelle är. Jag är troligtvis alldeles för påverkad av inredningstidningarnas bilder och därför uppskattar det retrohem som Leni och hennes familj bor i. Lenis hem är dock inte så kliniskt rent och tillrättalagt som hemmen i inredningstidningarna. Det känns skönt. Emma Adbåge är min favoritillustratör när det kommer till barnböcker. Så duktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar